Biografi/Céline Dion


DET ÄR INTE många stjärnor som man rätteligen kan kalla världsartister. Men kanadensiskan Céline Dion tillhör def-
initivt denna celebra skara.
   Céline Dion föddes den 30 mars 1968 i Charlemagne, Montreal. Hon är yngst i en syskonskara på fjorton barn. Dion kommer från en mycket musikalisk familj. Célines bägge föräldrar är musiker. Redan som femåring sjöng Dion tillsammans med sina syskon och uppträdde live. Allra första gången hon uppträde var dock på sin bror Michels bröllop, då hon sjöng låten "Mamy Blue" endast ackompanjerad av sin bror på piano.
   Ryktet om hennes otroliga sångröst gick när Dion var elva år. Vid denna tid brukade hon nämligen ofta uppträda i sina föräldrars restaurang/pianobar the Old Barrel. Dit vallfärdade stora skaror av musikälskare och Dion fick rungande applåder för sin remarkabla sångröst.
   Ett år senare skrev den kommande stjärnan en låt tillsammans med sin mor Thérèse och en av sina bröder. Demon hette "Ce n’était qu’un rêve" ("It’s Nothing But A Dream"). Den låten skulle bli upptakten till en världsartists karriär.
   Demon kom nämligen till managern René Angélils kännedom. Det sägs att Angélils hade tårar i ögonen första gången hörde Dion sjunga för honom — så vackert tyckte han att det var. Managern tog nu den unga sångbegåvningen Dion under sina vingar.
   I januari 1981 var René övertygad om att sångerskan mycket väl kunde bli en internationell stjärna. Han var så övertygad om den saken att han intecknade sitt hus för att finansiera Célins debut-
album. I december detta år förärades Céline Dion en hedersplakett av Charlemagnes borgmästare för sina sångprestationer.
   Nästföljande år blev Dion uppmärksammad då hon vann en ut-
märkelse för bästa artist vid en sångfestival i Tokyo.
   Under 1983 blev hon den första kanadensiska sångerska som sålde guld i Frankrike.
   Men i USA var sångerskan fortfarande okänd. Ja, till och med i stora delar av Kanada var hon okänd. Anledningen var denna: låtmaterialet var uteslutande på franska.
   Sitt första livealbum släppte Céline 1985, då hon också fram-
förde låten "What A Feeling" från en av sina favoritfilmer — Flashdance.
   Det första stora skivkontraktet skrev Dion med CBS. Som 21-åring spelade Dion in albumet "Incognito" som släpptes i april 1987.
   Under 1988 hade Dion blivit en mycket uppskattad artist i Quebec. Kanadensiskan belönades med alla möjliga slags utmärkelser.
   I september kom också sångerskans franska album "S'il suffisait d'aimer" ut. Förstasingeln "Zola sourit" gick bra och spelades mycket i radio.
   Samma år vann sångerskan också Eurovision Song Contest för Schweiz. En TV-publik på 600 miljoner tittare i Europa, Sovjetunionen (nuvarande Ryssland), Mellersta Östern, Japan och Australien kunde se sångerskan framföra sitt hemlands bidrag på Irland.
   I slutet av 80-talet bestämde sig Céline för att lära sig engelska. Hon gick därför en tremånders intensivkurs i engelska (hos Berlitz) under 1989.
  När sångerskan fick ett skivkontrakt med Sony Music i Kanada 1990 började henes karriär att ta fart på allvar. USA-debuten skedde i april med "Unison", Dions första engelska skiva. Den skivan gav sångerskan fyra topp10-singlar och låtarna "Where Does My Heart Beat Now" och "(If There Was) Any Other Way" gick även de mycket bra.
   Efter albumsläppet medverkade Dion i en TV-serie som hette Des Fleurs sur la Neige (Flowers on the Snow), där kanaden-
siskan spelade rollen som den utnyttjade unga kvinnan Elisa.
   I november 1991 kom den franska skivan "Chante Plamondon" som släpptes även internationellt. Plattan är en hyllning till den fransk-kanadensiske låtskrivaren Luc Plamondon.
   Céline Dions slutliga genombrott kom när hon spelade in titelmelo-
din till den animerade Disney-filmen "Beauty and the Beast". Duetten med Peabo Bryson blev Billboard-etta och Céline fick en Grammy för Bästa låt.
   Just den låten byggde Dions andra engelska album "Céline Dion" (1992) till stor del på. Förutom "Beauty and the Beast" innehåller plattan bland annat låten "With This Tear", en sång specialskriven för Céline av Prince. Hitsinglar blev "Love Can Move Mountains","Water From The Moon", "If You Asked Me To" och "Did You Give Enough Love".
   I Kanada började ett formligt regn av utmärkelser att skölja över artisten. Därefter följde en USA-turné med sångaren Michael Bolton.
   Under 1993 kom skivan "The Colour of My Love", där låten "When I Fall In Love" användes som titelmelodi i filmen "Sleep-
less in Seattle". Den här gången hade Dion hjälp av flera kända låtskrivare och plattan sålde platina i både USA och Kanada. Skivan gav även Dion Juno-utmärkelsen Årets album och Bäst säljande inhemska album.
   I december 1994 gifte sig Dion med sin manager och producent René Angélils, som stöttat och hjälpt Céline under hela hennes karriär. Att det var 26 års åldersskillnaden dem emellan, spelade ingen roll.
   I mars 1995 kom så ännu ett franskt album—"D'eux". Alla låtarna var skrivna och producerade av Jean-Jacques Goldman. Skivan blev det bäst säljande franska albumet i världen.
   Nästföljande år var sångerskan åter högt placerad på topplist-
orna i USA med "Falling into You" som blev det årets bäst säljande skiva. I hela elva länder toppade albumet topplistorna. Céline fick Grammys för Årets album och Bästa popalbum.
   Låten "My Heart Will Go On" som var skriven av James Horner och producerad av James Horner och Walter Afanasieff, användes som soundtrack i filmen "Titanic".
   Dions framgång fortsatte 1997 med skivan "Let's Talk About Love". Albumet blev Billboard-etta direkt, inte minst beroende på hitsinglarna "Tell Him" (en duett med Barbra Streisand) och "My Heart Will Go On" från soundtracket till filmen "Titantic".
   I slutet av 1998 kom julalbumet "These Are Special Times" ut. Med fanns klassiker som "Blue Christmas" och "The Christmas Song (Chestnuts Roasting On An Open Fire)" plus mer tradi-
tionella låtar.
   Dion gjorde också duetten "I'm Your Angel" med R&B-stjärnan R.Kelly som både sjöng och producerade. Annat värt att nämna är titellåten "These Are Special Times" som var skriven av Diane Warren och en duett med skönsjungande Andrea Bocelli.
   Nu kom Dions andra franska album ihop med Jean-Jacques Goldman. Det hette "S’il suffisait d’aimer". Detta år kom även biografin Céline...The Authorized Biography ut. Boken tar upp Dions hela livshistoria med hennes egna ord och läsaren får följa henne backstage, på turné och i inspelningsstudion.
   Under november 1999 kom samlingsalbumet "All The Way — A Decade Of Song" som innehöll sju nya låtar.
   Men nu bestämde sig Céline Dion för att göra ett avbrott i sin karriär. Det tillfälliga avskedet från musikvärlden skedde på nyåret i Montreal då hon gjorde sitt sista offentliga framträdande.
   Sedan drog sig stjärnan tillbaka från rampljuset. Orsaken var dels att hennes man René hade strupcancer, dels att Céline ville bilda familj.
   I okotober 2000 släpptes samlingsalbumet "The Collector's Series...Volume One", där låten "The Power Of The Dream" som Dion sjöng under Olympiska Spelen i Atlanta 1996 fanns med.
   Dion födde sitt första barn — René-Charles Angélil — i slutet av 2001. Kort därefter aviserade sångerskan sina planer på en comeback. De enda offentliga sångframträdanden hon gjorde under 2001 var dels när hon sjöng "God Bless America" vid "America: A Tribute to Heroes" för att hedra offren för terroristattackerna den 11 september i USA, dels när hon ställde upp i "A Show for Life" för att samla in pengar till välgörande ändamål. Det franska albumet "Au Coeur Du Stade" släpptes i november.