Biografi/Red Hot Chili Peppers

Senast ändrad: 06/09/16

Red Hot Chili Peppers har varit stilbildande. Deras musik är en mix av funk, pop, punk och grunge. Många grupper har sedan 1980-talet följt i deras spår, t ex Offspring och Sugar Ray. I år har den amerikanska gruppen släppt sitt nya album "Stadium Arcadium", som direkt klev in som etta på Billboard.

Historien om Red Hot Chili Peppers tar sin början i Fairfax High School, Los Angeles.
   I skolan mötte Michael "Flea" Balzary (basist) och Anthony Kiedis varandra när de var 15 år. Ingen av dem var infödd, utan de kom från andra platser. Flea kom från Melbourne i Australien och Kiedis från Michigan i USA. Flea var duktig på trumpet och hade idoler som Herb Alpert och Louis Armstrong, medan Kiedis nu hankade sig fram på små film- och TV-roller. Kiedis studerade för övrigt poesi på skolan, något som han skulle få nytta av i sitt låtskrivande.
   Samtidigt som Flea och Keidis lärde känna varandra höll stud-
enten Hillel Slovak (född i Israel) på att lära sig spela gitarr. Slovaks idoler hette Kiss och Jimmi Hendrix. Det var Slovak som lärde Flea att spela elbas. Alla tre avlade skolexamen 1980. Då bildade de den kortlivade gruppen Anthem School tillsammans med trummisen Jack Irons. De spelade i Los Angeles klubbsväng och försökte på olika sätt att göra sig bemärkta. Kvartetten upp-
trädde nakna på scen, där bara en strumpa dolde deras ädlare kroppsdelar. Keidis hade nu börjat vid UCLA, men han fick ändå tid över att agera som MC för bandet.
   Men innan gruppen hann börja med sin debutskiva, bestämde sig Irons och Slovak för att bilda en ny grupp med namnet What Is This. 1983 fick den amerikanska gruppen sitt nuvarande namn, Red Hot Chili Peppers (RHCP), och då hade Flea återvänt (och tilltalades nu med sitt smeknamn). Han bildade gruppen tillsammans med Kiedis, Jack Sherman och Cliff Martinez.
   Återigen började gruppen spela på Los Angeles klubbar. De var förband och hade spelningar ibland. Kiedis och Slovak fastnade nu i drogberoende. Slovak lämnade bandet 1984 och ersattes av git-
arristen Jack Sherman. Deras energiska stil på scenen gjorde att de fick en allt större publik. Det ledde till att ett kontrakt skrevs med EMI.
   1984 år kom gruppens debutalbum "Red Hot Chili Peppers" ut. Producent var Andy Gill (Gang Of Four). Den självbetitlade skivan sålde inte så bra. Men bandets liveframträdanden var, som alltid, populära. Alla medlemmar var inte med vid inspelningen. (Slovak och Irons var kontraktsbundna för bandet What Is This?).
   Men snart spelade Flea, Irons, Slovak och Keidis tillsammans igen. Slovak anslöt sig till Chili Peppers igen vid inspelningen av deras andra album "Freaky Styley" (1985). Producent denna gång var legendaren George Clinton som gjorde bandets stil mer funkig. Albumet sålde sämre än debuten, men det var ändå en förbättring i jämförelse med deras tidigare skiva. (De skulle finna sin stil med nästa album "The Uplift Mofo Party Plan" (1987).)
   Gruppen började nu bli ryktbar. Det var dock inte tack vare sin musik utan snarare på grund av sina galna upptåg och sitt osedliga beteende. Chili Peppers uppträdde ofta nakna eller närapå så. Ett flertal gånger greps gruppmedlemmar av polisen efter att ha ofredat kvinnor och för spelningar i bara mässingen.
   Här bör man kanske nämna något som The Rolling Stones skrivit. I sin biografi över gruppen menar musiktidningen att RHCP i början av karriären inte var stort mer disciplinerade än en flock förrymda orangutanger. Det är förmodligen bara en liten överdrift.
   "The Uplift Mofo Party Plan", rockgruppens tredje album, kom ut 1987, blev kanske ingen jättesuccé, även om en av gruppens legendariska låtar, "Party on Your Pussy", finns med på plattan. Men skivförsäljningen gick trots allt bättre och Red Hot Chili Pepp-
ers hamnade på topplistorna för första gången.
   Bandet drabbades emellertid av ett hårt bakslag när Slovak, kort efter släppet av skivan "The Abbey Road EP" (fem spår), tog en överdos heroin och dog den 25 juni 1988 i Hollywood, USA.
   Irons tog dödsfallet mycket hårt och lämnade gruppen (och blev senare trummis i Pearl Jam). Men Kiedis (nu med drogproblem) och Flea beslöt sig för att fortsätta, även om det var nära att gruppen blev splittrad. Ersättare var först gitarristen Blackbyrd McKnight (ex-Parliament) och trummisen D.H. Peligro (ex-Dead Kennedy). Men det fungerade inte. Ordinarie ersättare blev i stället John Frusciante (elgitarr) och Chad Smith på trummor.
   I september 1989 släpptes albumet "Mother's Milk", som bland annat innehöll en tribut till Slovak med "Knock Me Down" och en cover på Stevie Wonders "Higher Ground". Nu var gruppen med i musiktvkanalen MTV. Skivan blev ett bevis på att den nya grupp-
konstellationen var lyckad. Det blev Chili Peppers första album som sålde guld.
   Det såg ljusare ut än på länge för gruppen. Men det strulade delvis till sig igen när Kiedis blev dömd för blottning och sexuellt ofredande. Flea och Smith befanns vara skyldiga till misshandel som hade sin grund i ett meningsutbyte med en kvinna i publiken i samband med en inspelning för MTV special.
   Musikerna påbörjade arbetet med sitt nästa album. Till produ-
cent denna gång valde de Rick Rubin (Beastie Boys, Rage Against The Machine). 1991 släpptes albumet "Blood Sugar Sex Magik" (rockgruppens första album för Warner), som både blev en stor framgång hos kritikerna och hos publiken. Albumet innehåller fem hitlåtar, exempelvis "Under The Bridge" (deras första topp 10-singel) och "Give It Away". Plattan sålde platina och gav dem också deras första Grammy. RHCP hade visat sin bredd och sina låtskrivarkvaliteter. Men de blev fortfarande kritiserade för att vara sexistiska.
   Nu var Chili Peppers mycket populära. Efter diverse motigheter, som delvis var självförvållade, fick gruppen skörda framgång. Men lyckan blev kortvarig. Rockbandet fick återigen problem. Den här gången var det gitarristen Frusciante som vantrivdes i bandet. I maj 1992 tillkännagav han för bandmedlemmarna att han ville hoppa av och gjorde också så under bandets turnerande.
   Under ett år kom och gick flera gitarrister som försökte fylla hans plats (Arik Marshall, Zander Schloss och Jesse Tobias). Och Frusciante, vad hände med honom? Han var deprimerad och fastnade i herointräsket hemma i Los Angeles. Permanent gitarrist blev nu Dave Navarro (Jane's Addiction). Under 1992 gavs sam-
lingen "What Hits!?" ut på skivbolaget EMI. Nästföljande år lämnade Frusciante gruppen på grund av sina drogproblem.
   Samlingen "Out In L.A" släpptes av EMI 1994). I slutet av detta år påbörjades arbetet med det nya albumet "One Hot Minute" som släpptes 1995. På bara två månader sålde skivan, det första på fyra år, platina. Försäljningsmässigt gick det bra.
   Men själva arbetet med fullängdaren hade varit slitsamt, för Navarros sätt att arbeta var inte som Frusciantes och passade bandet illa. Detta ledde till att Navarro lämnade bandet i början av 1998 och ersattes av den tidigare medlemmen John Frusciante, som vid det här laget hade blivit rehabiliterad från sina missbruks-
problem.
   Ett år senare påbörjades studioarbetet med "Californication (Warner). Albumet, som var poppigt, släpptes i juni 1999 och fick övervägande god kritik. Under MTV-galan i Stockholm år 2000 valdes Red Hot Chili Peppers till Bästa rockband.
   Medlemmarna i bandet var i slutet av 1990-talet och några år in på 2000-talet involverade i olika projekt. Frusciante släppte sin soloskiva "To Record Only Water for Ten Days" i februari 2001. Flea, å sin sida, extraknäckte som lärare. Han har lärt ut hur man spelar trumpet och bas på ett musikkonservatorium i Los Angeles. I slutet av 1990-talet spelade Navarro och Smith in en massor låtar som de fick utgivna genom skivbolaget Warner.
   Chili Peppers återvände till studion i november 2001 för att spela in albumet "By The Way" (2002). Producent för den kommande skivan blev Rick Rubin. Skivan sålde under första veckan bättre än någon av gruppens album (med undantag för "Stadium Arca-
dium").
   Låtmaterialet, som var poppigt, gick bra runt om i världen och visade att rockgruppens låtskrivande hade mognat. Hitsinglar blev titellåten "Can't Stop", "The Zephyr Song" och "Universally Speaking".
   År 2003 släppte skivbolaget Warner en greatest-hits samling med RHCP-låtar.